Hanna -

En hårresande historia

Ute på ett ärende på lunchen gick en medelålders kvinna framför mig med burrigt, vitblont hår. I en av lockarna skymtade jag en knallgul papiljott. – Åh nej, hon missade den i morgonstressen och så har hon gått hela dagen utan att någon har sagt något. Säkert har folk fnissat åt henne också, tänkte jag och småsprang i kapp henne. – Ursäkta, jag skulle bara säga att du har en papiljott i håret, väste jag lite diskret och viftar med handen bakom ena örat så att hon ska förstå var den är. – Åh jag vet, jag satte precis dit den, svarar kvinnan. – Ehhh jaha okej okej, jag tänkte bara atte…, säger jag och backar från henne smått generad. Va tusan! Här ska man vara lite snäll och så blir det bara pinsamt. Hanna, du måste lära dig att sluta lägga dig i andra människors liv.

2009-08-31 @ 15:23:23 Permalink Allmänt Kommentarer (2) Trackbacks ()

Hösttecken

Hösten är fin tycker jag. Och årstiden har några självklara höjdpunkter: Bullbak, svamppromenader, klar luft, regnoväder och myskvällar. Denna helgen innehöll alla delar.

Jag glömmer alltid från en gång till nästa, hur jobbigt det faktiskt är att baka bullar. Det blir ju otroligt varmt eftersom alla fönster måste stängas när degen jäser och ugnen går för fullt. Var svimfärdig när vi var klara kvart i elva igår kväll på grund av syrebrist. Men gott blev det!

Har man ingen kavel gör man en egen med en vinflaska och lite gladpack.

Bäst avnjutes bullar på en stubbe i skogen med en termos med kaffe till. Erik var generös och tog med oss till sitt hemliga (not som much anymore) svampställe i Jonseredsskogarna. Visst hittade vi lite svamp, men minst lika många smågrodor.

Pussa en groda och få en prins.

Vi behövde inte ens gå av vägen för att hitta de gula.

Tack Helen och Erik för en underbar söndag! Nu är vi trötta (storstadsmänniskor blir trötta efter tre timmar i skogen!) och kvällens största ansträngning kommer bli att välja vilken film att se. Skön söndag!

Finaste vännen! Tre år, sedan flyttar de tillbaka till Gbg!