Hanna

När jag gick hem från jobbet i går kväll glimmade ljusen över staden. I luften virvlade snön och himlen var djupt, djupt blå. Det var som om allt hade fått lite skarpare kanter. Varenda detalj blev tydlig, jag hörde varje skiftning i musiken i mp3-spelaren som om jag lyssnade för första gången.
Även känslorna blev mer påtagliga. Jag blev orimligt besviken när jag slängde iväg min äppleskrott och blev påmind om att jag kastar som en tjej.
När jag går över Sjöberget funderar jag över detta. Det konstiga är att när tankarna dyker upp i mitt huvud bryter de - på finlandssvenska.
Och jag gillar det! Det känns som om varje tanke blir lite, lite mer klok och lite mer viktig när jag hör den på finlandssvenska. Det låter eftertänksamt och vänligt och jag blir glad.

Tyvärr håller brytningen inte i sig när jag pratar. Varsågod att testa själv. Kristian Luuk bjuder på två ordvitsar:

1. - Har du jos?
    - Javisst, äpple eller apelsin?
    - Nej, julgransjos.

2. Tar du smultrona, Tar ja Hallonnen.